Konversations-agenter från ett användarperspektiv

En praktisk implementering av matematikstationer med AR-teknik kräver noggrann planering och hantering av flera utmaningar.

Introduktion

Studien kombinerade akademisk forskning med ett praktiskt fokus genom att besvara Force HT:s behov av att förbättra dokumentation i deras produkt för hårtransplantationskonsultationer. Studien analyserade hur konversations-AI (CAI) kan användas för att organisera och effektivisera arbetsflöden, vilket frigör resurser och förbättrar användarupplevelsen. Vi genomförde intervjuer med vårdpersonal, analyserade arbetsflöden och skapade ett mnemoniskt hjälpmedel, ”PATRICK”, som strukturerar konsultationsdata baserat på patientens behov, behandlingsplaner och rekommendationer. Resultaten visar hur AI kan minska den administrativa bördan och samtidigt säkerställa högre kvalitet i dokumentationen. Arbetet bidrar till en bättre förståelse av hur tekniken kan anpassas för olika kontexter, med potential att öka effektiviteten och användartillfredsställelsen.

Metod

Studien använde en kvalitativ metodik för att förstå vårdpersonalens behov och utmaningar med AI-system. Genom semistrukturerade intervjuer kompletterade med konceptbilder skapade vi en djupgående dialog om hur konversations-AI kan integreras i vårdens arbetsflöden. Data analyserades både deduktivt och induktivt för att identifiera mönster och användarcentrerade designkrav. Förberedande pilotintervjuer och kreativa övningar säkerställde att deltagarnas insikter kartlades noggrant. Resultaten ger en tydlig vägledning för utvecklare som vill skapa mer intuitiva och effektiva system.

En bild som visar processen från datainsamling till resultat, med visualisering av varje steg i analysen och bearbetningen.
En konceptbild som visualiserar olika konversations-AI:er med tre olika skärmar och olika hattar, för att förklara hur dessa AI:er fungerar inom kliniska arbetsflöden.

Analys

Efter datainsamlingen följde analysen, där all data transkriberades till textformat. Kodning genomfördes baserat på forskningsfrågorna. Specifika fraser och beteenden identifierades och organiserades i kategorier med hjälp av Figjam. En deduktiva metod användes för att strukturera och analysera data, vilket möjliggjorde identifiering av mönster och teman. Affinitetsdiagram användes för att organisera insikter och idéer hierarkiskt. Denna metod gav en tydlig överblick över de viktigaste temana och mönstren i den insamlade datan.

En bild som visar en transkribering från ForceHT-projektet, som har analyserats för att förstå användarinteraktioner och behov inom klinisk miljö.
En del av affinitetsdiagrammet från Universeum-projektet, som används för att organisera och analysera data kring användarbehov och AR-implementering.

Resultat

Studien resulterade i både akademiska insikter och praktiska lösningar för Force HT. Från ett forskningsperspektiv identifierades tolv nyckelfaktorer för att designa användarvänliga konversations-AI-system (CAI) inom sjukvården. Dessa inkluderar anpassningsbara gränssnitt, transparenta beslut och integrering med befintliga arbetsflöden. Resultatet understryker också vikten av att minimera kognitiv belastning och ge vårdpersonal möjligheter att ge feedback för att bygga långsiktig tillit.

För Force HT skapade vi ett mnemoniskt hjälpmedel, ”PATRICK,” som strukturerar konsultationsdata i deras hårtransplantationsprocess. Verktyget är designat för att effektivisera konsultationer genom att organisera patientinformation, behandlingsplaner och rekommendationer. Force HT kan nu använda detta verktyg för att förbättra både kundupplevelsen och arbetsflöden för sina konsulter.

Sammantaget visar resultaten hur konversations-AI kan minska administrativa bördor, förbättra användarupplevelsen och skapa mer patientcentrerad vård, samtidigt som det möter företags specifika behov.

 

slutsats

Studien bekräftar att konversations-AI kan avlasta vårdpersonalens administrativa bördor, men belyser också teknologins begränsningar. Deltagarna betonade vikten av att systemen är pålitliga, intuitiva och transparenta. Trots potentialen visade sig implementeringsutmaningar som bristande integration och behov av utbildning vara hinder för adoption. En central insikt är att användarens tillit och förståelse för systemet måste byggas över tid, vilket kräver både tekniska förbättringar och en användarcentrerad designprocess. Studien öppnar upp för diskussion kring etiska aspekter och behovet av balans mellan människa och teknik, särskilt i arbetsmiljöer med höga krav. Framtida design bör fokusera på att skapa en symbiotisk relation mellan vårdpersonal och AI.

Andra Projekt​